Ett mycket ruskigt, men intressant föredrag om brott och straff på 1700-talet bjöd Göran Wahlgren på. […]

En vacker torsdagskväll samlades Jönköpings Bacchanaliska Akademi i Stadsparkens Alphydda för sitt årliga högtidssammanträde. Ett stort antal bricolister med sällskap fick lyssna till Praeses Krister Wallin som inledningstalade och sedermera överlämnade ordet till kvällens högtidstalare.

Göran Wahlgren drog oss med till 1700-talet och dess mångfacetterade skara av brott och straff. De allra flesta av dem är fullständigt främmande i det samhälle vi lever i idag. Exempelvis räckte det inte med dödsstraff genom halshuggning, nej även handen skulle avkapas och kroppen styckas och ställas ut ”androm till varnagel”. Listan över märkliga brottsrubriceringar och fruktansvärda straff var lång och tankeväckande.

För att lätta upp stämningen fyllde Kören emellanåt i med ett antal Bellmansånger och Teaterns Mats Andersson sjöng ”Släpp fångarne loss, det är vår” tillsammans med Ulf Linnman, passande nog klädd i randig fångdräkt.

Kvällen avrundades med en rejäl och välsmakande buffé. Avslutningsvis hyllades bortgångna akademibröder med sången ”Vem är som ej vår broder minns”.