Världsberömd uppfinnare och bricolist.
Varje gång jag passerar Alexander Lagermans byst vid den ståtliga byggnaden vid Tändsticksområdet, bukar jag göra en broderlig artighetsgest med handen mot hjärtat, följt av en lätt nickning. Så här långt efter hans död och i vår utvecklade teknologi är det lätt att glömma att Lagerman en gång var en av världens främste maskiningenjörer och uppfinnare.
När Jönköping Par Bricole bildades 1879 skrev Lagermans chef, tändsticksdisponenten Bernhard Hay sitt namn efter medlemsnummer 10. Efter nummer 38 är det präntat med svart bläck, Alex Lagerman, Ingeniör. Han erhöll Sällskapets tre första grader vid instiftandet 1879, han blev Guvernör 1887 och Riddare 1892.
Han avled 1904 och ligger begravd under ett mäktigt monument på Dunkehalla kyrkogård.
Alexander Lagerman föddes i Norrköping 1836 och redan under skoltiden vid 17 års ålder på Norrköpings Tekniska, konstruerade han en sättmaskin som på den tiden åstadkom färdiga rader i bly för tryckning av böcker och tidningar.
Hans första anställning blev som ritare på Motala Mekaniska Verkstad. Under tiden där konstruerade han en maskin som skulle kunna sköta hela tillverkningsproceduren i en tändsticksfabrik.
Fascinerad därav lämnade han så småningom sin anställning för ”ett farligt spel om att stå eller stupa”, som han själv uttryckte det. 1856-1870 livnärde han sig på egen uppfinnarverksamhet. Efter flera års försakelser var han 1862 klar med en komplettmaskin, som automatiskt skar, svavlade, satsade, torkade o kapslade stickorna i tjockt papper. Den förevisades i Stockholm och belönades 1864 av Vetenskapsakademien med Wallmarkska priset.
Maskinen hade många brister och togs aldrig i bruk men Lagerman hade uppmärksammats av chefen för Jönköpings tändsticksfabrik, Bernhard Hay, som anställde honom som maskinkonstruktör och gav honom fria händer och resurser för att ”uteslutande sysselsätta sig med konstruerandet av nya hjälpmaskiner och förbättring av redan befintliga”.
1892 kröntes Lagermans insatser med den s.k. komplettmaskinen. Denna ersatte fem andra maskiner och klarade alla de moment som krävdes för att förvandla råvara till färdiga tändstickor, förpackade i askar. Lagermans maskin ansågs vara den första i Europa och hade en kapacitet av 40 000 askar per arbetsdag (11 tim). Under de följande åren byggde Lagerman fyra förbättrade maskiner, och det dröjde ett 20-tal år, innan främmande konkurrens blev kännbar.
Genom Lagermans sinnrika maskiner hade fabriken i Jönköping länge ett försprång gentemot världens övriga tillverkare. Naturligtvis hölls Lagermans uppfinningar hemliga för omvärlden men idag kan man se dem på Tändsticksmuseet. Alexander Lagerman uppfann också flera maskiner för den grafiska industrin. Han anses vara en av pionjärerna på automatiseringens område.
Lagerman var till sin läggning försynt, ”en djup natur, vars ord bländade och fängslade”. I sitt testamente instiftade han till fattiga uppfinnares hjälp den Lagermanska Fonden som då utgjorde 261 529 kronor och som förvaltas av Jönköpings stadsfullmäktige/kommun som fördelar räntemedlen efter Svensk uppfinnareföreningens förslag.
Dan Ekström
(avisa 3-2015)